share Home | Library | Education Information

Svensk-nyvästsyrisk Lärobok: Swedi-Şurayt [Ţuroyo]

by Jan Beṯ-Şawoce — teacher, writer and publisher. Beṯ-Froso & Beṯ-Prasa, Nisibin 2012.

Posted: Monday, January 30, 2012 at 07:08 PM UTC


Svensk-nyvästsyrisk Lärobok: Swedi-Şurayt [Ţuroyo]

Svensk-nyvästsyrisk Lärobok
by Jan Beṯ-Şawoce

Pages: 277, paperback
Language: Swedi-Şurayt [Ţuroyo]
ISBN: 978-91-88328-51-9
Product Dimensions: 9 x 6 x 1 inches
Publisher: Författares Bokmaskin
Stockholm 2012

authorPurchase Information:
Jan Beṯ-Şawoce
betsawoce [ a t ] hotmail.com

Förord | Cbërto | Innehåll


Förord

Med denna bok fardigställs ett undervisningsmaterial i nyvästsyriska. Denna lärobok förmedlar grundläggande grammatiska och lexikaliska kunskaper till den som arbetar igenom den, vilka inte bara kommer till nytta vid läsandet av tryckta texter utan också vid utvecklandet av språkfärdigheten. Dessutom skall läroboken också hjälpa alla som helt enkelt viII skaffa sig praktiska unskaper i detta språk. Texterna ger en inblick i det lantliga livet i Turabdin men visar också skuggsidan av denna idyll: Den turkiska statens systematiska diskriminering av kristna och kurdernas ständiga övergrepp som till slut tvingade [öst och väst] syrierna att lamna sin hembygd.

När jag övertog en tjänst i semitiska språk under vårterminen 1990 vid universitetet i Heidelberg, befann sig en ung man från Midën bland mina studenter, Šabo d Be-Odo. Han hade kommit till Tyskland med sina föräldrar som pojke, hade tagit tysk studentexamen, förfogade trots det samtidigt modersmålskunskaper i sin hembygds dialekt, som familjen än i dag självklart talar. I honom fann jag en idealisk medarbetare för min sedan länge planerade lärobok i turabdinska. Šabo spelade under veckosluten in ljudband med sina föräldrar, släktingar och bekanta, från vilka jag valde texter till läroboken. Han hjälpte till vid genomläsningen av mina utskrifter och översättningar, liksom vid översättningarna. Hans förståelse för språkliga problem, hans begeistring över forskningen i turabdinska och hans ibland otåliga engagemang för läroboken (Hur långt kom ni under helgen?) gjorde att det tidigare svåra arbetet till ett nöje och gjorde att det gick fort att komma framåt. Att den fbrsta boken som jag författade i Heidelberg kom ut redan efter två år, beror också på den angenäma atmosfären och de goda arbetsbetingelserna vid mitt nya universitet.

“Ya qaworo!
Cal u xalyo kẖëfrët!
Mbaţël!
A trayna hawxa rẖëmlan,
I ẖubayḏan, hat lë kuḏcatla
Mawxa laybox d qëwratla!”

— Jan Beṯ-Şawoce

Mitt speciella tack gäller Šabo d Be-Odo såväl som hans föräldrar och släktingar för deras förståelse och beredskap att hjälpa mig. Jag tillagnar denna bok som minne av Sleman anna Maskobi av vilken jag lärde mig dialekten för ett kvarts sekel sedan i Beirut, jag tillägnar den folket i Midën och alia kristna från Turabdin.

Otto Jastrow
Heidelberg, december 1991


Cbërto

Lišono şurayt aw ţuroyo, lišono ğalabe ğalabe catiqo w zanginyo. Bu tarix këtwole joğrafya rwëẖto ... Bas cëmre mëqqayo? Adyawma, maḏco kamilo, layto b iḏayna. U şurayt këtwole lišone aẖnone, b Beṯ-Nahrin i clayto. Yacni hani d kito bi ẖarayto dax xabraṯṯe qolo d o. Bi sëbbe das Sayfe w daq qaţle d sëmme lat tërk, lak kurmanj, laf fërsoye w lac carab, al lišonani hënne w am moraṯṯe qšici mi arco. Hani kṯiwi1 aw lo, adyawma naqla ẖreto maḏco nëquşo kito b iḏayna. Qay lë kṯiwi, aw du šrolo, qay latte kṯowe kṯiwe? Këmarno këtle ğalabe sababe ... hën mënayye, balki kowe dowën hani:

Qamayto i cito- Bëṯër mu floğo d hawi bi cito, yacni naşţërnoye w yacquboye, i qašyuṯo dam maḏhabe, mšalţo cal aẖ ẖaye daş şëroye, madënẖoye w macërboye, ğalabe qwito. I qašyuto amţela ğalabe mnoce acma. Ha mënayye, ğer mu lišono d Urhoy, lišono ẖreno, lë kowe d noẖët li kṯawto. Du šrolo, bu ẖaqlano ste maḏco ğalabe camuqo w rwiẖo latlan w maţëclan b samyuṯo lu mede d mërla li cito, hul l adyawma.2

Bëṯër mu nfoqo di ţayuṯo, aş şëroye macërboye [ay yacquboye] ftëẖẖe at tarce d Beṯ-Nahrin lac carab ţaye haroše. Ac carab haroše cabiri l Beṯ-Nahrin, cam u zabno zëbţulle w bdalle d howën mšacbëḏone [kolonyalist] acla. Nafs du mede, aş şëroye madënẖoye [an naşţërnoye], ftëẖẖe mu Xalij d Başra, at tarce dan aṯrawoṯo daf fërsoye lac carab ţaye. Zbëţte tamo ste. Hedi hedi simi aş şëroye grece b ëšme d ”ahël al-ḏëmma”. Cam u zabno, bdalle ar riše dac citawoṯo, d maqlëbi u lišono di cito w du camo, lu carabi. W hawxa, mcarabbe u camo şëroyo, b ğalabe dëkoṯo. Harke ḏacëf u şurayt d Urhoy, ẖwiš w fayiš bas bayn das siyiğone dad dayre w dac citawoṯo.

Da tre as sayfe- Bu tarix aṯi ğalabe sayfe cal qarce daş şëroye. Qţil ğalabe noše yaḏoce w yalife. Bëṯër ah haroše, mawqaḏḏe ğalabe kṯowe d këtwën bam madrašyoṯo, bad dayre w bac citawoṯo. Mën yaqëḏ, mën lë yaqëḏ, adyawma maḏco nëquşo këtlan. Bayn da kṯowe d yaqëḏ, bam momo, këtwo balki kṯowe kṯiwe, bal lišone ẖrene d këtwën aẖnone cam u şurayt.

Bu doro ẖaṯo, u şurayt ... ema kṯiw? Aydarbo iḏic?

Tre alman, Albert Socin w Eugen Prym,3 ban 1800, koṯën l Beṯ-Nahrin. A tre yaḏoce, mšadri mlaf i dawle d Almanya. Aṯën lu Ţuro, harke fayiši zabno yarixo. Bëṯër karixi ğalabe walayat w qëryawoṯo. Mën dë ẖzalle, maltamme w amţalle cam ruẖayye l Almanya. Ba mgale day yaḏoce, frësse kṯiwoṯo cal u maḏco d maltamme. Bëṯër, hani sëmënne kṯowe. Hawxa iḏic u lišono şurayt bayn day yaḏoce b Awruppa.

Mark Lidzbarski,4 frësle kṯawyoṯo b şurayt madënẖoyo w macërboyo, bu kṯowayḏe. Bu kṯowo, kobe ste ayna kṯawyoṯo ẖrene kito kṯiwe b Almanya b şurayt macërboyo, heš d latne frise.

Abo D. Jean Parisot,5 yaḏoco faransawi, bi ẖarayto dan 1800, kmaltëm lišono şurayt, më ẖa ẖasyo şëroyo, bu Ţuro. Bëṯër, u mede d maltamle, ksamle gramatik nacimo b faransawi w şurayt b ẖarf latini, w kfërasle. Abo Jacques Rhétore,6 fayiš zabno yarixo b Beṯ-Nahrin. Kṯëwle ğalabe mëdone. Mu cwodo d këtle ste, sahmo nacimo lẖuḏe fris.

Bëṯër, kfoyët zabno yarixo bi ẖolo, nošo yaḏoco lë kcowëd cal u şurayt. Naqla ẖreto, ẖa alman yaḏoco, ëšme Adolf Siegel,7 kmoyëd u cwodo d Socin w Prym asas, ksoyëm gramatik rwiẖo. Bëṯër mu kṯowano, naqla ẖreto kowe kloyo bu cwodo du şurayt.

Ban 1960, Prof. Helmut Ritter,8 koṯe lu Madënẖo, lašan d cowëd cal u şurayt. Aṯi acme, u ţalmiḏayḏe Otto Jastrow9 ste. Han naqqa, u cwodo du şurayt dlo kloyo mdawamle. A tre yaḏoce bdalle kfërsi kṯowe w kobi darsat bi univarsita cal u şurayt.

Goluṯo l Awruppa

Bi badaye dan 1970, kbode kowe ẖadisat siyasiye rabe bu Ţuro. Mawxa kbode hëjra l Awruppa. Ğalabe şëroye macërboye w madënẖoye koṯën l dëwal mšakle w kmaydi iqamat, kfayši b Awruppa. I goluṯo këmdawmo, cam u zabno kxole u Ţuro.

Bi qamayto bu Swed, an nacime şëroye10 d këzzën li madrašto, bdele kẖaqqe d qorën u lišono di emaṯṯe. Hawxa bdelan kmulfina, lišono urhoyo, bi madrašto, bi cito w baẖ ẖuḏre. I dawle kobo kalla w aẖna kmulfina.

Šato 1977. Awwël naqla bi Mţakasto11 knoẖët fëkra d minaqëš u šëwolo du lišono. I fëkra ”Xëd camo, bi masale du lišono, ğer mu lišono ţuroyo w hano d mëkṯëw b ẖarf latini, čara lë fayišlan”wa. Bu zabnano, i ağlabiye dah hadome di Mţakasto, ţuroyewën. Nošo mënayye nëxroyo, cal u ẖarf latini, nëquşo këtwo. I sëbbe ste, kulle më meqëm, qrewolën bam madrašyoṯo tërki. An noše d uḏacnowo mţaksene, koṯe l boli, kulle m´aydone di fëkrawën. Bëṯër mu nëqošo, i fëkra kalyo b dukṯa, w mede lazze lu rišo.

Šato 1980. Siv Nordell,12 mdabroniṯo dam malfone nuxroye b Södertälje. Zabno yarixo, këmšaylo w kdëršo u šëwolo du yëlfono dan nacime şëroye lruẖa. H̱zela, an nacime lišono d emo lë kyëlfi. U sabab, am malfone kmawlëfi lišono d Urhoy. W hano latwe lišono d emo. Huwla foṯa lay yaḏoce b Awruppa w b Camariqa. Mëdla maḏco kamilo, be i masale du lišono mënyo? Xayifo, sëmla ”komite” markawla proža. I proža sëmla alfaba ẖaṯto, b ẖarf latini,13 lu lišono şurayt. Aš šutose daş şëroye macërboye; cito, ẖuyoḏe w ẖuḏre aṯën mqabël du ẖarf latini w du lišono şurayt. I proža mkamela šuğla w bëṯër kalyo (1992). Bas u šëwolo du lišono mdawamle d foyiš.

Šato 1987. Awwël naqla bu tarix, fris mgalṯo14 b şurayt macërboyo b ẖarfat latini. Bëṯër cam an ëšne, fris kṯowe xëd ẖkeyat, romane, pësseqat,.... b şurayt, më Beṯ-Froso Nsibin. U cwodano m´aṯarle. Mawxa, bde han naqqa d mëfrës ğer kṯowe ste. Aṯi u internet, ftiẖ talawizyonat, kfërsi w kkëṯwi b lišono şurayt, w b ẖarf latini. Čara ẖreto lu froso latwo! U cwodano, dlo šak, maqwele u şurayt. Gëšt adyawma, i ağlabiye dan nošayḏan, maţën l qanaca kamëlto, cam lišono d Urhoy, haw kmihalëx lu mëstaqbël. La´an zaẖmeyo, u nošo, walaw kyulafle bas layt nošo d mëžğele. Hawxa hedi hedi mğayër u ray w u fëkër dan noše şëroye, cal u lišono di emaṯṯe, u şurayt.

Ay yaḏoce du şurayt

Bi sëbbe du lišono şurayt, më zabno yarixo, këtli esore cam ay yaḏocayḏe. Hawili w kuweli nëqošo acmayye. Mcaqabli w heš këmcaqabno u cwodo d këtte cal u şurayt. Kṯëwwe ğalabe kṯawyoṯo, kṯowe yëlfonoye15 cal u lišonayḏan. Hani kulle, këtte qiyme rabṯo w xëznene lu mëstaqbël du lišono. H̱a may yaḏoce, Myaqro Prof. Otto Jastrow´yo. Gëšt, huwle sahmo rabo maẖ ẖayayḏe, lu lišonayḏan. Bi šato dan 1992, bi mucawane, dë Myaqro Prof. Šabo Be-Qašo Yaẖqo, frësle gramatik yëlfonoyo. Asas, lašan u cwodano u yëlfonoyo ste, mëdwo lišono di qriṯo d Midën.

Myaqro Šabo, sëmwole qëbole cam noše mëdhoye. An nošani, maẖkalle bu lišono d Midën, ẖkeyat maẖ ẖaye di qriṯo w du Ţuro. Hani, simi mlaf Prof. Otto Jastrow, b darbo yëlfonoyo, kṯowo gramatik lu şurayt.

Ucdo, u kṯowo du gramatik

Qamayto, u kṯowo du gramatik, mtarjëm mu almani lu swedi. Bëṯër cwid cal u lišono şurayt d kito b gawe. U cwodano aydarbo hawi? Kubac hawxa d šuraẖne:

Bi qamayto- Ay yaḏoce du şurayt w dal lišone ẖrene d këtne samiye [šimoye], kmëstacmëli alfaba du transikribsiyon. Haṯe ẖëzyoli li qraye şacbo, mğayroli. Simo baẖ ẖarfat di alfaba d Toxu Qorena. La´an hul l ucdo, a kṯowe dë frisi bayn du camayḏan, baẖ ẖarfatani bëlẖuḏe naẖiti.

Bëṯër këtwo, qole w zawce, hani bas ay yaḏoce kuḏcënne, ẖzalli ziyude, w hani ste maqëmili. Ţreli, bas hani d këtne standard lẖuḏe.

Da tre- B Awruppa, bayn daş şëroye, kul mëqqa d koṯe, al lišone daq qëryawoṯo du Ţuro, kmiğayri, kqërwi lu mëḏyoyo. Mido i ẖalaṯe l qul di cayno, mawxa mqarëw u lišono mëdhoyo lu lišono daq qëryawoṯo ẖrene. Bi dëkṯo d lazëm ste, maẖët mëḏyoyo lruẖe, lašan i farqiye d kito baynoṯayye d miḏoco.

Da tloṯo- Bu mëdhoyo, këtwo ğalabe xabre b kurmanji. U sabab, Midën bu Sayfo xalyowa. Ag gawre di ağlabiye qţëliwo, an niše w an nacime ntëšiwo. Ğalabe nacime fayiši grece baq qëryawoṯo dak kurmanj. Lišonayye cabërle ğalabe xabre mu kurmanji. La´an tamo, mëžğëliwo kurmanji lẖuḏe. Bëṯër mu Sayfo, ğalabe man nošani daciri l Midën, hawën comure më ẖaṯo. Mdawamme d mëžğoli u lišono d amţalle acmayye. Hawxa bu šëklano kito ğer qëryawoṯo ste.

Hani, ax xabrani du kurmanji, mğayrili, maẖëtli b dukṯayye u şurayt dëṯṯe, lašan ţaw d mëfhomi. Bëṯër ax xabre ẖaṯe d cabër mu tërki lu şurayt, hani ste hën mënayye mğayri. La´an hani ste, adyawma u jil ẖaṯo lë kfëhamme. Maẖti b şurayt.

Dan arbco- A kṯiwoṯo du şurayt, lašan d mëfhomi, mğayarli, mazëdli xabre w mcadeli u gramatik dëṯṯe. Hawxa, aṯi faşal ţaw, lu mamro kṯiwo dan noše d cabiri bu kṯowo.

Daẖ ẖamšo- Bu leksiqon dax xabre, këtwo hën max xabre du şurayt, këtwolën macnat ğer ste. Hani, bu swedi, mën kowën, maẖtili mqabël dëṯṯe.

Bu zabno du cwodo d cal ax xabre du lišono du şurayt, ğalabe naqlat, hawili mahwo w šqolo, cam aẖuno Eliyo Be-Galle d Be-Nisane. Kubenole tawëdyoṯo cal u maḏco ẖalyo dë mqadamleli šan d ğalabe xabre.

Bëṯër mëd kamël u kṯowo, mšayacli kule, l hën may yaḏoce du şurayt bu Swed w l larwal du Swed, lašan d madno u ray dëṯṯe bu cwodo w bu ğiyoro d sëmli.

Jan Beṯ-Şawoce

H̱a may yaḏoce, Myaqro Prof. Ebbe Knudsen, qrele b dëqqa u cwodo kule. Bëṯër, mšayacleli af fëkrat w a šroẖe, dë ẖzalle muhim lašan u kṯowo. Këbenole tawëdyoṯo, cal u mede dë mqadamle.

H̱a aẖuno ẖreno, yaḏoco şëroyo, labëc d mëkṯëw ëšme, naqla ẖreto b dëqqa qrele w mšayacleli a kmo xabrani ”... Makraxli cayni cal ğalabe dëkoṯe. Hul ucdo, u tërjomo ẖzeli ţawwo. Xëd u mede d komaẖwe, lo komašërno d kitli mede ğalabe d omarno ... Qreli u kṯowo w lo ẖzeli, d kito mede d mozadno, cal u mede dë kṯulilux me meqëm.” Kubeno tawëdyoṯo, lu tacbo d huwle u aẖunayḏan ste.

Mšayacli u šëkël ẖaroyo du kṯowo, lë Prof. Otto Jastrow ste, hawxa kṯëwle acle “... Hërli cal u kṯowo w fëclan ucdo hawi šafër më meqëm w zëd mratbo. Tawdi laẖ ẖawrone kulle dë msacadde bu medano ...” Këmqadamno, tawëdyoṯo lebonoyoṯo l malfono Jastrow, cal d maqbele d mitarjëm, d miğayër w d mëfrës u kṯowo.

Jan Beṯ-Şawoce
Madrašto Clayto d Södertörn
Stockholm, tëšrin ẖaroyo 2007


1 Ha mal lišonani, kowe u lišono d Malaẖṯo aw Mlaẖso, šan zëd maḏco ẖuru bu kṯowo d Jastrow Otto, Der neuaramäische Dialekt von Mlaẖso, 1994, Harrassowitz Verlag.

2 Hawili mahwo w šqolo bu šëwolo du lišono cam ẖawro Cabdëlmasiẖ Bar-Abraham. B nuqţo grëšle i dëqqayḏi, cal mede muhim bu tarix du lišono, mërle: Aẖuno heš bëṯër më Mšiẖo, bu doro da tre, awwël naqla, u Mgalyun kmitarjëm lu [pšiţta / fšiţo] lišono d Urhoy. Marke bdele u urhoyo, kowe lišono rasmi di cito daş şëroye madënẖoye w macërboye. Bu zabnano, mitëžğalwo ğer lëcze du şurayt b Beṯ-Nahrin i Clayto. Akid, hani šëbhiwo lu ţuroyo d adyawma. Harke d kityo iḏico ste, u şuraytano diḏan, m´aṯroyo mu akadoyo ste.

Beṯ-Nahrin i clayto w i taẖtayto, meqëm w bëṯër më Mšiẖo, zabno yarixo, fayišo taẖt mi şayţara daf fërsoye. U ẖëdud daf fërsoye, cam ar rëmoye [yawnoye], ğalabe naqlat mğayër bayn l Urhoy w lë Nşiwën.

Hul lu zabno dë fliğo i cito, heš u camayḏan, madënẖoyo w macërboyo mëžğalwo  lëcze mšakle du şurayt. Xaşaţan u taṯir du şurayt madënẖoyo, fayiš mšalţo, dore yarixe. Am madënẖoye şëroye aw bëṯër ak kaldoye d këtwayye ba mdinoṯo, hënne w aş şëroye macërboye cayni lëczo taqriban mëžğëliwo. I ẖalaṯe larwal d Beṯ-Nahrin ste bam momo cayn hawxawa.

Mede ẖreno ste d ẖa d lazëm dlë ţucele: Bu lišono d Urhoy, dore yarixe, bi ẖarayto dax xabre u Ptaẖa [ftoẖo] yacni A, fayišowa cayn xëd adyawma aş şëroye madënẖoye dë kmëstacmëlila. Bi ẖarayto d ğalabe max xabre, am macërboye, bëṯër b zabno, bdalle kmëstacmëli u zqapa [zqofo] yacni u O. Baq qëryawoṯo du Ţuro, hul l ucdo, kmitëstacmël nafas w qole du lëczo madënẖoyo.

3 A tre almanani, hënne awwël naqla kṯëwwe u lišono şurayt d Ţurcabdin b ẖarfat latini. Aṯën lu Ţuro, fayiši zabno yarixo b Mëḏyaḏ, maltamme ẖkeyat w hani sëmënne tre ktowe. Ha mënayye b şurayt w u hreno, u tërjomo du şurayt bu almani. Šan zëd maḏco ẖuru ba kṯowe d Prym Eugen w Albert Socin, Der neu-aramäische Dialekte des Ţur’Abdin, 2 kṯowe, 1881, Göttingen.

4 Bu kṯowayḏe frësle i ẖkeye d Sanẖarib u malko, b ẖarf şurayt catiqo bas lišono şurayt ẖaṯo. Šan zëd maḏco ẖuru bu kṯowo d Lidzbarski Mark, Die neuaramäischen Handschriften der Königlichen Bibliothek zu Berlin in Auswahl herausgegeben, übersetzt und erläutert, 1896, Weimar.

5 Parisot Jean, Contribution a l´étude du dialecte Néo-Syriaque du Tuor-Abdin, Actes du Onziéme Congrés International des Orientalistes, Paris 1897; u gramatikano bëṯër mtarjëm w sim kṯowo, Gramatik Sëryoyo Macërboyo-Madënẖoyo / Tërkoyo, 1993, Beṯ-Froso Nsibin.

6 Abo Rhétore, sëmle gramatik ğalabe ẖalyo b şurayt w faransawi, bas hul ucdo l nošo heš lë frësle. Bu qayţo da 2006 azzinowo lu aršiv dad Dominikan katolik b Paris, tamo ẖzeli bu aršiv d Archives Dominicaines du Saulchoir, Jacques Rhétore, Grammaire du Tourani, 1899, f. 159.

7 U gramatikano bi iḏo kṯiw, šan zëd maḏco ẖuru bu kṯowo d Siegel Adolf, Laut-und Formenlehre des neuaramäischen Dialekts des Tur´Abdin, 1923, Hannover.

8 Maltamle ğalabe kṯiwoṯo, hani fërsile cam tërjomo d almani. Šan zëd maḏco ẖuru ba kṯowe d Ritter Helmut, Ţuroyo, Die Volkssprache der syrischen Christen des Ţur´Abdin, Band-1-4, 1967-71-79, Bayrud. Këtle Verbalgrammatik, hano ste bëṯër bi šato dan 1990 fris.

9 Jastrow Otto, Laut-und Formenlehre des neuaramäischen Dialekts von Midin im Ţur ´Abdin, 1967, Wiesbaden 1967, 70, 85.

10 Bu zabnano, xëd camo, lišono mënyo? U lišono, mën dawro këtle? Qay ẖa klozëm d qore u lišonayḏe? maḏco latwolan. Bëṯër, u farq mënwe bayn lu kṯobonoyo w lu ţuroyo, naqla ẖreto maḏco, nošo nëquşo këtwole. Kulan, ẖëšwinawo u lišonayḏan u “ẖaqiqi” u lišono kṯawbonoyo d Urhoy´yo. U lišonano, këtwole yalife, yaḏoce, malfone, kaṯowe, ... latwe cal u bolo w nošo ste lë mšayalwo. Kul ẖa d uḏacwo i “Olaf-Beṯ” catëqto, acma ste “ftoẖo, zqofo, rboşo, ẖboşo, cşoşo ...” huwewo malfono w maqrewo. Am “malfonani” mën maqranwo, mën mëlfiwo, hul l adyawma ste, nošo lë mšayele?

11 ŢDO-Ţukoso Dimuqraţoyo Oṯuroyo, bu Madënẖo w harke b Awruppa ste, taẖt mi arco, bu talyo cwëdle. B karyo, bayn du camo, iḏicoyo b ëšme dë Mţakasto.

12 Šan zëd maḏco cal u šëwolano ẖuru b Nordell Siv, Behovsanalys angående undervisning av assyriska-syrianska elever inom ungdomsskolan, 1982, Dnr L 81: 592, Stockholm.

13 Isẖaq Yusuf, Toxu Qorena, (1983), Ğer mi alfaba, fris Kṯowo du Cwodo, A-B, Leksiqon Swedoyo-Suryoyo, (1988), Gramatik Nacimo d Lišono Suryoyo, (Ţuroyo), 1992, Skolverket, Stockholm.

14 Mgalṯo dë Nsibin, friso bë tre lišone, tërki w şurayt.

15 Ha mani kowe, Heinrichs Wolfhart (ed), Studies in Neo-Aramaic, 1990, Harvard Semitic Studies 36, Amarika. W da tre kowe d, Tezel ’Aziz, Comparative Etymological Studies in the Western Neo-Syriac (Ţuroyo) Lexicon, Studia Semitica Upsaliensia 18, 2003 Uppsala. 


Innehåll

Förord. 7

Inledning 9

I. De kristna från Turabdin och deras språk. 9

II. Innehåll och uppbyggnad av läroboken. 11

III. Hjälpmedel för studiet av turabdinska. 11

IV. Cbërto. 13

Ljudlära

0.1. Konsonanter 19
0.1.1 Inventarium. 19
0.1.2. Glottalstopp. 19
0.1.3 Emfatiskt n, l och r 20
0.1.4 Assimilation av t, n, l. 20
0.1.5. Inledande h. 20
0.1.6 Om uttalet av konsonanterna. 21
0.1.7 Långa konsonanter 21
0.2. Vokaler 22
0.2.1. Inventarium. 22
0.2.2. Den fonemiska statusen på u. 22
0.2.3. Vokalernas distribution. 23
0.2.4. Vokaluttal 24
0.2.5. Förkortning av den långa vokalen. 24
0.2.6. Förhållandet med ë. 25
0.3. Grenvokal 25
0.4. Betoning. 26
0.4.1. Arvord och lånord. 26
0.4.2. Enkliter 27
0.4.3. Accentkomposita (betoningsenheter) 27
0.4.4 Betoningsbeteckningar 28
0.5. Fonetisk skrift 28

Lektion 1

1.1. Genus. 31
1.2. Bestämd artikel 31
1.3. Obestämd artikel 32
1.4. Adjektiv. 32
1.5. Adjektiv som attribut 33
1.6. Adjektiv som predikat 33
1.7. Glosor [Xabre] 34
1.8. Övningsmeningar 35

Lektion 2

2.1. De självständiga personliga pronomina. 37
2.2. Som enklitisk kopula. 37
2.3. Användning av kopula och personliga pronomen. 38
2.4. Lånord substantiv. 38
2.5. Pluralbildning. 39
2.6. Den bestämda artikeln. 40
2.7. Prepositionen b. 41
2.8. Glosor [Xabre] 41
2.9. Övningsmeningar 42

Lektion 3

3.1. Presens. 45
3.2. Subjunktiv, presens och futurum.. 46
3.3. Imperfekt 46
3.4. Imperativ. 47
3.5. Prepositionerna l- och m- 48
3.6. Lånord substantiv på -a. 48
3.7 Lånord substantiv med det kurdiska dimunitivsuffixet ëk (m) -ëke (f) 48
3.8. Glosor [Xabre] 49
3.9. Övningsmeningar 51

Lektion 4

4.1. Verba mediae w och mediae y. 53
4.2. Possessivpronomen. 54
4.3. Prepositioner med pronominalsuffix. 55
4.4. Adjektiv. 56
4.5. Frågepronomina. 56
4.6. Formen för det förflutna. 56
4.7. Glosor [Xabre] 57
4.8. Övningsmeningar 59

Lektion 5

5.1. Verba tertiae w och tertiae y. 61
5.2 Verba primae. 62
5.3. Verbet howe. 62
5.4. Genetivförbindelsen. 63
5.5. Förkortade genetivförbindelser 63
5.6. Kul 64
5.7. Be och ma. 64
5.8. Glosor [Xabre] 65
5.9. Övningsmeningar 66
5.10. Läsövning Fastetid och påsk. 67

Lektion 6

6.1. Preteritum av de neutrala verben. 69
6.2. Preteritum och perfekt. 70
6.3. Neutralt preteritum i svaga verb. 70
6.4. Verbet  ëzze. 70
6.5. Verbet oṯe. 71
6.6. Närhetens demonstrativpronomena. 72
6.7. Topic-comment-satser 72
6.8. Glosor [Xabre] 73
6.9. Övningsmeningar 75
6.10. Läsövning: Gången genom ravinen. 75

Lektion 7

7.1. Ergativt böjt preteritum.. 79
7.2. Possessivpronomina, allmän serie. 81
7.3. Possessivpronomen vid substantiv i plural. 82
7.4. Demonstrativa pronomen. 82
7.5. Glosor [Xabre] 83
7.6. Övningsmeningar 84
7.7. Läsövning 1: Ormar och skorpioner i Turabdin. 85
7.8. Läsövning 2: Melonskörd. 85

Lektion 8

8.1. Ergativt böjt preteritum av verba tertiae y. 87
8.2 Ergativt böjt preteritum av verba tertiae w. 88
8.3. Ergativt böjt preteritum från rötter mediae w och mediae y. 89
8.4. Verbet obe. 89
8.5. Kit och layt 90
8.6. Këtyo och latyo. 90
8.7. Genetivexponent 91
8.8. Glosor [Xabre] 91
8.9. Övningsmeningar 93
8.10. Läsövning 1 - Ormen i cisternen. 93
8.11. Läsövning 2:  Rapphönsjakt med lockfågel 94

Lektion 9

9.1. Ergativt preteritum av verben tertiae r 97
9.2. Ergativt preteritum av verben tertiae l. 97
9.3. Ergativt preteritum av verba primae y och primae [´] 98
9.4. Pronominala objekt vid predikativt böjda verbformer 99
9.5. Prepositionerna cal och cam.. 101
9.6. Relativpronomenet d- 101
9.7. Glosor [Xabre] 102
9.8. Övningsmeningar 104
9.9. Läsövning 1: En Tigrisöverfart 105
9.10 Läsövning 2: Brödbak. 105

Lektion 10

10.1. Verbstam.. 107
10.2. Andra och tredje verbstam.. 107
10.3. Presens av andra och tredje verbstammen. 108
10.4. Preteritum av andra och tredje verbstammen. 109
10.5. Imperativ av andra och tredje verbstammen. 110
10.6. Imperfekt med objektssuffix. 110
10.7. Infinitiv. 111
10.8. Prepositionen gab, ẖeḏër och lašan. 112
10.9. Glosor [Xabre] 112
10.10. Övningsmeningar 114
10.11. Läsövning  1: Vetesådd. 114
10.12. Läsövning  2: På jakt efter stulen boskap. 115

Lektion 11

11.1. Fyrradikala verb och inlånade arabiska verbstammar 117
11.2. Avledda stammar från tredje verbstammen tertiae w. 118
11.3. Avledda stammar från tredje verbstammen tertiae y. 118
11.4. Verbet mamţe  - mamţele. 119
11.5. Lånord stammar av verba tertiae r 120
11.6. Lånord stammar av verba tertiae l 120
11.7. Talen 1 till 10 är som följer 120
11.8. Prepositionerna qëm,” bëṯre och taẖte. 121
11.9. Glosor [Xabre] 122
11.10. Övningsmeningar 124
11.11. Läsövning 1: Husbygge i Midën. 124
11. 12. Läsövning 2: Osttillverkning. 125

Lektion 12

12.1. Tredje verbstammen av verba primae y. 127
12.2. De oregelbundna verben maẖët och maşër 128
12.3. Tredje verbstammen av verba mediae y. 128
12.4. Tredje stammen av verba mediae y, tertiae w. 128
12.5. Këtle och latle. 129
12.6. En imperfektform  av këtle och latle. 129
12.7. Oböjbara adjektiv. 130
12.8. Talen från 11 till 19. 130
12.9. Prepositionerna bayn och xëd. 130
12.10. Prepositionen laf 131
12.11. Glosor [Xabre] 132
12.12. Övningsmeningar 134
12.13. Läsövning 1: En djärv boskapsstöld. 134
12.14. Läsövning 2 - Filmjölk, smör, kärnmjölk och kvark. 136

Lektion 13

13.1. Pronominella objekt vid predikativa former. 137
13.2. Presentativpartikeln. 138
13.3. Formerna kibe och laybe. 139
13.4. Dåtidsform av kibe och laybe. 140
13.5.  Subjunktivet i huvudsatsen. 140
13.6. Prepositioner som bildas med me. 141
13.7. Temporala prepositioner med me- och b- 141
13.8. Temporala konjunktioner 141
13.9.  Glosor [Xabre] 142
13.10. Övningsmeningar 144
13.11. Läsövning 1: Ormen och hönan. 144
13.12. Läsövning 2: Tröska och kasta. 145

Lektion 14

14.1. Pronominella objekt vid predikativt böjda former av svaga verb. 147
14.2. Pronominella objekt vid ergativ böjda verbformer 147
14.3. Morfologiska egendomligheter vid bifogningar 148
14.4. Partikeln kal 149
14.5. Tiotalen. 149
14.6. Prepositionala uttryck. 150
14.7. Glosor [Xabre] 150
14.8.  Läsövning 1 - En trafikolycka. 152
14.9. Läsövning 2 - Att framställa russin. 153

Lektion 15

15.1. Pluskvamperfekt 155
15.2. Användning av pluskvamperfekt 157
15.3. Hundratal och tusental 157
15.4. Riktningsprepositioner 158
15.5. Glosor [Xabre] 159
15.6. Läsövning: Hur min far mördades (I) 160

Lektion 16

16.1. Pronominalobjekt vid imperativ. 163
16.2. Andra pronominella objekt 165
16.3. Sammansatta tal 165
16.4. Direkt anföring. 166
16.5. Villkorssatser 166
16.6. Glosor [Xabre] 166
16.7. Läsövning - Hur min far blev mördad (II) 167

Lektion 17

17.1 Grundform, passivum.. 169
17.2. Att bilda infinitiv. 170
17.3. Ordningstal 172
17.4. Glosor [Xabre] 172
17.5. Läsövning 1: Vetekli (I) 173
17.6. Läsövning 2: En gåtfull stöld. 174

Lektion 18

18.1 Första stamm, passivum av svaga verb. 177
18.2 Pluskvamperfekt av passivum.. 178
18.3. Pluskvamperfekt med objektssuffix. 179
18.4. Particip. 180
18.5. Glosor [Xabre] 181
18.6. Läsövning 1: Vetekorn (III) 183
18.7. Läsövning 2: Att som kristen göra turkisk militärtjänst (I) 184

Lektion 19

19.1. Andra stammen, passivum.. 185
19.2 Andra stammen, 186
19.3. Komparation av adjektiv. 186
19.4. Glosor [Xabre] 187
19.5. Övningsmeningar 188
19.6 Läsövning - Att som kristen göra turkisk militärtjänst (II) 188

Lektion 20

20.1. Tredje stammen, passivum.. 191
20.2. Fyrradikala verb. 191
20.3. Nisbeadjektiv. 192
20.4. Yrkesbeteckningar 192
20.5. Glosor [Xabre] 192
20.6. Övningsmeningar 193
20.7 Läsövning: Att som kristen göra turkisk militärtjänst (III) 194

Glosor 197
Förteckning över verbstammar 247
Facit till övningsmeningar och läsövningar 251
Alfaba du Şurayt 277



Education ForumEducation Forum

Education InformationEducation Information


Do you have any related information or suggestions? Please email them.
AIM | Atour: The State of Assyria | Terms of Service