share

 Home | Library | Government and Political Information

Den Assyro-Kaldeiska Aktionen [L'Action Assyro-Chaldéenne] II

by Nicolas Gasfield | Jan Beṯ-Şawoce — teacher, writer and publisher. December, 2012.

Posted: Friday, December 21, 2012 at 11:05 AM UT


Den Assyro-Kaldeiska Aktionen
by Nicolas Gasfield

Pages: 280, paperback
Language: Swedi-Şurayt [Ţuroyo]
ISBN: 978-9188328-58-8
Product Dimensions: 9 x 6.5 x 1 inches
Publisher: Författares Bokmaskin
Stockholm 2012

authorPurchase Information:
Jan Beṯ-Şawoce
betsawoce [ a t ] hotmail.com

Contents

Förord

Den här skriften är den andra i raden av källorna till assyriernas, kaldéernas och syrianernas historia. Här återges ett antal källor från olika håll som härrör från den assyro-kaldeiska delegationens strävan under 1920-talet att få till stånd ett eget land i Mesopotamien och nordvästra Iran. Många av dokumenten kommer från den betydelsefulla tidskriften L’Action Assyro-Chaldéenne publicerad i Beirut, Libanon. Andra dokument som trycks här kommer från utrikespolitiska arkiven i England, Frankrike och Vatikanen. Och en tredje typ av dokument är längre berättelser av upplevelser av en amerikansk sjuksköterska och en fransk officer från den tid de arbetade bland assyrier i Iran.

I stort handlar de dokument som här trycks om två sammankopplade tema. För det första återges många brev och rapporter som ämnas stödja kravet på ett eget land. Dessa tar upp det lidande och martyrskap befolkningen har lidit under första världskriget och deras heroiska krigsinsatser som utfördes till stöd för ryska och brittiska militärstrategier. Dessutom beskriver en del dokument det område som tänks ingå i en framtida oberoende stat. Dokumenten från den europeiska – särskilt den brittiska – sidan består av förklaringar till varför tanken på en sådan oberoende stat är en omöjlighet.

Översättningarna har gjorts av flera personer: Ulf Björklund, Ann Hällström, Ingvar Rydberg och Lennart Simonsson. För redigeringen och kommentarerna ansvarar Jan Beṯ-Şawoce.

authorDavid Gaunt
Professor emeritus i historia vid Södertörns högskola
Stockholm, Sweden, Oktober 2012


Nationella Assyriska Kommittén

Cbërto

Bëṯër mu Sayfo mën hawi?

Ëšqaḏ, šato 2011, frëswo DEN ASSYRO-KALDEISKA AKTIONEN 1, u kṯowo qamoyo di ẖalëqto, bu cwodano. Ucdo kfërsina u kṯowo da 2.

U kṯowo da 2, mën w mën kẖowe? Hano kubac laltaẖ hawxa d šuraẖne…

 

Sahmo 1

Qamayto mgalṯo d L’ACTION ASSYRO-CHALDÉENNE

Bu kṯowo qamoyo frëswolan ẖammëš [5] mena. Ucdo kfërsina bas tloṯ [3] lẖuḏe. U sabab mënyo? Kubac d ubeno ëšmo d maḏco.

B iḏayna layëm w kit ǧalabe dokumane mšakle, bëṯër mu Sayfo mën hawi? Hani lašan d mëfrosi cam mgalṯo d L’ACTION ASSYRO-CHALDÉENNE, fëlǧolan naqla ẖreto lašan d huwyo b riše d kul kṯowo d nofëq bi ẖalëqtaṯe.

U standard du kṯowano ste ţrelan cayn xu kṯowo qamoyo. W hano kẖowe caşro [10] sahme mšakle lu maḏco.

U sahmano kibe mgalṯo d Action më 6-8. A kṯawyoṯo d kiba mšakle cal şëroye madënẖoye w macërboyene. Hani kobi bu Madënẖo mën kowe. W bu macërbo ste ah hayyat [as sicoṯo] mën w mën këmqadmi b Paris w b London.

 

Sahmo 2

Cal Mërde w lë ẖḏora dokuman tarixi catiqo. Hano mtarjëm mu carabi-garšuni. Kmitahwe buwwe şërto demoǧrafiye cal i joǧrafya d Beṯ-Nahrin w lë ẖḏora. Bëṯër cël mi joǧrafyaṯe mën ǧiyore hawi? Kiba riše d ẖuţe cal ǧalabe ẖadisat, ẖarbat w hroše d hawi. Bëṯër hani bëṯrayye mën taṯir ţralle?

H̱ḏo maẖ ẖadisat d kityo ǧalabe muhim hiyya këwyo i ẖadisa da mẖalmoye. Walaw bë rwiẖuṯo maḏco layt acla, kmitahwe acla b ayna zabno hawyo. Ayna qëryawoṯone d qalibi li ţayuṯo, cam an ëšmonaṯṯe ẖḏo bë ẖḏo.

 

Sahmo 3

Alqoš w a cmire dab Boţa. A cmire bu aṯrayḏan mën w mën sëmme, maḏco tarixi ǧalabe nëquşoyo gabayna. Harke kmitahwe hën mene.

Haṯe ste kṯawto tarixiyeyo. Kṯëwtowa b şurayt madënẖoyo, bë kṯawto d iḏo. Mtarjëmole Bašir Paţros Warda lu carabi w bëṯër mu carabi lu lišono swedi mtarjëmole Ingvar Rydberg. Kṯawto yarëxto, kobo maḏco b Alqoš w lë ẖḏora mën ḏëlëm rabo hawi. A cmire ḏëlumani aydarbo ẖa bëṯër mu ẖreno kcubri bu ẖëngaliyo lu ḏlomo daş şëroye. Yacni ẖa këmbaţël, b dukṯe koṯe u ẖreno këmdawëm mi dëkṯo d fayëš u ḏëlumo qamoyo. Hawxa aq qaţle dlo aţlahiye këzzën w koṯën cal aş şëroye.

Qrayto kṯëwto li dawle dë Briţanya cal aq qaţle d kowe bu Iran cal aş şëroye. Naqla ẖreto šroẖo rwiẖo cal u ḏëlëm dan aǧawiye, hani be aydarbo ksaymi aş şëroye b kul šëkël grece l ruẖayye.

 

Sahmo 4

Bëṯër mu Sayfo, faţëryarxo d cito kaldayto Camaniyel Yosep Tuma kkorëx cal aq qëryawoṯo d fayiš cal i raǧlo bu garbyo du Cëraq, kuballe moral lašan d fayši qawye w mhayëmne bi dukṯaṯṯe.

 

Sahmo 5

Harke dokumane mlišone du Papa mšadri li ẖkume oşmanliye cal u qaţlo d kowe mqabël da mšiẖoye b kul dukṯo b waẖšane, dlo aţlahiye. A kṯawyoṯani protesto diplomati mqabël di ẖkume dat tërkne. U šëlţono këmjawëb w komër i dawle krëẖmo an nošayḏa w latyo šrolo dë ksaymo xu mede dë kmiţamër.

Hani w ǧer kṯawyoṯo d këtne bu šëklano Monsenyor Angelo Mari Dolči, u mmaṯlono diplomati du kursi šliẖoyo b ëšme du Watikan bi Qësţantiniye këmqadamme li ẖkume dat tërk.

Bu zabno du Sayfo w bëṯër ste ǧalabe yaḏoce b Awruppa kṯëwwe kṯawyoṯo cal u mede d aṯi b qarce da mšiẖoye. Harke kubena ẖḏo mani. Haṯe këṯwole lë Prof. Jean Levie. Bi kṯawto kšorëẖ yarixo mën aṯi cal qarce da mšiẖoye mi ţayuṯo.

 

Sahmo 6

Ah hayyat daş şëroye madënẖoye w macërboye, mën ţalabe mqadamme b Paris w b London? Naqla ẖreto kubena hën mënayye. Harke u sahmano bu ziyudo kẖowe maḏco cal aş şëroye madënẖoye, b Qafqasya, bu Iran w b Bacquba. Mën aṯi cal qarcayye w b mën ẖalene?

Harke b hën mad dokumane, kito maḏco cal ab bazare diplomasiye d sim, maṯlo d howe dawle d Asuristan ẖërto taẖt mu ẖëkëm dë Briţanya, Briţanya mën w mën gëd qaṯla mqabël d hawxa ẖëmoyo.

 

Sahmo 7

Aş şëroye w ah hadome di hayye d këtte b Camariqa, mën kcëwdi, naqla ẖreto mqadamme b rapor kamilo. Bëṯër l ayna rišone bu cëlmo kṯëwwe lašan i masale daş şëroye.

Aş şëroye d Qafqasya b rišayye Faridun Aturaya, këmqadëm cal at tahlukat d kito baţ ţalabe d hën mah hadome d këtne b Paris.

Bëṯër maḏco cal aẖ ẖaye d Faridun Aturaya, cal u Manifesto dë kṯëwle, w bëṯër cal am mašakël d këtwo bayn daş şëroye w cal u qaţlayḏe.

 

Sahmo 8

Mgalṯo d Beṯ-Nahrin, mën frësla cal u Sayfo w bëṯër mu Sayfo mën hawi? Ayna rišone cam man laqën w yatiwi b Paris w b London?

 

Sahmo 9

Bi mgalṯo dac camširat camariqan American Journal of Nursing (AJN), camšira Eleanor Soukup McLintic d azza cam u Şlibo Sëmoqo d Ruşya lu Iran, kmaẖkiyo cal i ẖale daş şëroye tamo w b Qafqasya, kobo mëqqa şëroye xalëş bad darbe l Qafqasya mu qaţlo daţ ţaye. Bëṯër maḏco cal ak kewe w cal u kafno d këtwo bayn daş şëroye bu Iran w b Qafqasya.

 

Sahmo 10

Harke bi ẖarayto, rapor caskari ǧalabe yarixo, fris bi mgalṯo faransawiye du ẖarb, ëšma Revue d‘Histoire de la Guerre Mondiale më dabëţ faransawi, ëšme Nicolas Gasfield. Harke kobe şërto aydarbo w l mën aṯi l Urmi w caskari mën sëmle cam aş şëroye mqabël dat tërk, dak kurmanj, dac cazariye w daf fërsoye bu Iran.

 

Ulf Björklund

U kṯowano kmiqadëm l ẖawro du camayḏan Ulf Björklund. Zabno yarixo dlo kloyo kṯëwle, mtarjamle w mqadamle tërgome cal u camayḏan b ǧalabe dëkoṯo. Ëšqaḏ 2011, bi ẖarayto di šato, nqil mbaynoṯayna. Këmminale tawdi cal u mede dë mqadamle. Lë kţucena u cwodo myaqro d sëmlelan. Mawxa harke kmacëšina ëšme baynoṯayna bu cwodo d këtlan.

 

Tawëdyoṯo

Bu ẖëḏoro du kṯowano ǧalabe ẖawrone hawëlle tacbo. Bu rišo Orhan De Başşo w aẖ ẖawrone d kito lë ẖḏore, zaţan dlo mënayye bu šëklano lëwewo. Tawdi alle!

H̱awrone ẖrene d hawëlle tacbo Hanibal Romanos, Tomas Be-Cavdalla, Cemil Gündoğan, Racho Donef, Lennart Simonsson, David Gaunt, Bašir Paţros Warda, ẖasyo Awgin Polikarpus, Cabdëlmasiẖ Bar-Abraham w Šabo Be-Qašo Yaẖqo [Shabo Talay]´ne. Tawdi kubeno l kulle, kubac bu mëstaqbël ste d howën ẖaşo w katfo lu froso du tarixayḏan.

author

Jan Beṯ-Şawoce
Madrašto Clayto d Södertörn
Stockholm, tëšrin-ẖaroyo 2012



Government ForumGovernment Forum

Government and Political InformationGovernment and Political Information


Do you have any related information or suggestions? Please email them.

AIM | Atour: The State of Assyria | Terms of Service