share

 Home | Library | Government and Political Information

Den Assyro-Kaldeiska Aktionen [L'Action Assyro-Chaldéenne] III

by James G. Harbord | Jan Beṯ-Şawoce — teacher, writer and publisher. March, 2015.

Posted: Saturday, April 11, 2015 at 11:46 AM UT


Den Assyro-Kaldeiska Aktionen [L'Action Assyro-Chaldéenne] III [Paperback] by James G. Harbord (author), Jan Bet-Şawoce (researcher).

Den Assyro-Kaldeiska Aktionen III
by James G. Harbord

  • Pages: 354, paperback
  • Language: Swedi-Şurayt [Ţuroyo]
  • ISBN: 978-91-88328-60-1
  • Product Dimensions: 9 x 6.5 x 1 inches
  • Publisher: Författares Bokmaskin
    Stockholm 2015

Book series:

Den Assyro-Kaldeiska Aktionen [L'Action Assyro-Chaldeenne]
Den Assyro-Kaldeiska Aktionen [L'Action Assyro-Chaldeenne] II

authorPurchase Information:
Jan Beṯ-Şawoce
betsawoce [ a t ] hotmail.com

Contents

Förord

Detta är det tredje bandet i serien Den assyro-kaldeiska aktionen redigerad av Jan Beṯ-Şawoce. Boken består av dokument från 1920-talet som berör den internationella politiska rörelsen att skapa en oberoende assyrisk stat i Mellanöstern. Huvuddelen av dokumenten är artiklar från tidskriften L’Action assyro-chaldéenne som utgavs av det kaldeiska patriarkatet i Beirut, Libanon.

Några av artiklarna är direkt politiska med information om förhandlingar i Paris om olika steg att övertyga stormakterna om betydelsen av att ge assyrierna en egen stat. Det starkaste argumentet var assyriernas deltagande i kriget på Englands, Frankrikes och Rysslands sida. Andra artiklar belyser assyriernas långa historia för att berättiga kraven på ett relativt stort territorium. Ytterligare artiklar beskriver språkliga och kulturella frågor.

En del dokument som här återges kommer från andra skrifter och även otryckt material från arkiv. Sådan information gäller statistik över den kaldeiska kyrkan, Isẖaq Armaltos detaljerade beskrivning av en resa genom Turabdin 1913, och rapporter från den dominikanska missionen i Mosul. Ett stort dokument kommer från den kände amerikanska missionären i Mardin, Alpheus Andrus, och är en sammanställning av konsekvenserna av massakrerna i Mesopotamien 1895-1896.

Boken har några översättningar av moderna historiska studier. En av dem är Ara Sarafians utgivning av en beskrivning av förföljelser av kristna i Mardin 1915. En annan är ett urval av det brittiska utrikesdepartementets akter om de turkiska politiker och officerare som anklagats för krigsförbrytelse. Bandet avslutas med en unik dagbok förd av A. K. Yusuf under den tid han var förhandlare för den assyriska delegationen vid fredskonferensen i Paris. Han beskriver närmast dag för dag de ansträngningar delegationen förde för att få den assyriska rösten hörd.

Denna bok förmedlar information om den assyriska politiska rörelsen som har varit okänd eller svårtillgänglig för allmänheten. Den ger byggstenar för studier av hur assyrierna har försökt ena sig för att få internationell politisk kraft.

authorDavid Gaunt
Professor emeritus i historia vid Södertörns högskola
Stockholm, Sweden, mars 2015


 

Cbërto

Mesopotamia: Tur-Abdin, Assyria. (area borders southeastern Turkey, northeastern Syria and northwestern Iraq)
Mesopotamia: Tur-Abdin, Assyria.
(area borders southeastern Turkey, northeastern Syria and northwestern Iraq)
Mesopotamie - Mission Des Capucins Francais. Orphelinat Saint-Joseph a Orfa; reproduction d'une photographie.
Mesopotamie - Mission Des Capucins Francais. Orphelinat Saint-Joseph a Orfa; reproduction d'une photographie.

Bëṯër mu Sayfo mën hawi?
Cawraḏ, šato 2012, frëswo DEN ASSYRO-KALDEISKA AKTIONEN 2, u kṯowo da tre di ẖalëqto, bu cwodano. Ucdo kfërsina u kṯowo da 3. Hano, mën w mën kẖowe? Kubac laltaẖ hawxa d šuraẖne…

Sahmo 1

Qamayto mgalṯo d L’ACTION ASSYRO-CHALDÉENNE…

Bu kṯowo da tre frëswolan tloṯ [3] mena. Ucdo kfërsina bas tarte [2] lẖuḏe. U sabab mënyo? Kubac d ubeno ëšmo d maḏco.

B iḏayna layëm w kit ğalabe dokumane, bëṯër mu Sayfo, mën hawi, mšakle. Hani lašan d mëfrosi cam mgalṯo d L’ACTION ASSYRO-CHALDÉENNE, fëlğolan naqla ẖreto lašan d huwyo b riše d kul kṯowo d nofëq bi ẖalëqtaṯe.

U standard du kṯowo, ţrelan cayn xu kṯowo d meqëm mene. W hano kẖowe ẖḏaẖşar [11] sahme mšakle lu maḏco.

U sahmano b gawe kit mgalṯo d Action më 9-10.

Haṯe kiba kṯawyoṯo cal u tarix diḏan d Meqëm më Mšiẖo (MM). Acmayye cade d mëštuṯo b Mawşal, bayn daş şëroye kaldoye, aydarbo huwyowa? Ğer mawxa Sacid Anţun Namëq, hadomo bi hayye d azza l Paris, kobe maḏco cal aẖna xëd camo mën ẖaqqat këtlan? Bi ẖarayto Aqub Bërho Gawrëk [J. Gorek] bu aşël më Karboran, kfotëẖ nëqošo, aydarbo kiban cëwdina cam ak kurmanj.

Sahmo 2

Harke kubena dokumant tarixi cal cito d Madënẖo. Hano ẖze mlaf Luwiz Šeyxo, bu aşël më Mërde, bi cito dak kaldoye b Mërde. Kṯawto b iḏo, dlo froso. B H̱alab ẖasyo d cito d kaldoye Pëţrëş Caziz, bu aşël më Mawşal, mtarjëmole w fërsole bi maţbaca dak katolik b Bayrud. Kmaẖwe u aşël di kṯawto bu carabiwa, mawxa Pëţrëş Caziz lë kḏokër mede acla. Haṯe mtarjëmole lu faransawi, w nafiqo kṯowuno nacimo bë tre lišone. I kṯawto mtarjëmolan mu faransawi lu swedi.

I kṯawto kiba maḏco rwiẖo cal i joğrafya di cito w acma ste maḏco d demografi w sţatistik cal ah hadome d këtla li cito b Asya, b Afriqa w bu Madënẖo.

Sahmo 3

Meqëm mu Sayfo b tarte šne, Sẖaq Armalto kohno d cito sëryayto katolik, b Mërde bi dayro d Mor Afrem malfonoyo. Cam ay yolufe d këtle, këmbawëb kroxo laq qëryawoṯo d kit bu Ţuro. U kroxano kmëkṯëw. Bëṯër b šato, kmëfrës b carabi bi mgalṯo d Mašrëq d fërsiwola ak katolik b Bayrud.

Harke bi kṯawto, kmitahwe şërto ẖliṯo cal kul qriṯo d baliqi biyya. Mena camo, mena marduṯo w mena ste tarix d kit kmiqadëm. Harke kmitahwelan şërto, meqëm mu Sayfo, i ẖale mënwa b Ţurcabdin?

Sahmo 4

B Beṯ-Nahrin i clayto, më zawno yarixo rakëwwo bëšoro d katolik mu Vatikan w më Faransa. A mbašrone, mën cayiši, mën ẖzalle, mën sëmme w mën markawwe,… hani kulle, dlo kloyo këṯwënne. Bi sëbbe da kṯawyoṯani, knëfaqlan şërto ẖreto d maḏco cal u aṯro w cal u camo d këtlan bu aṯro. Hawxa kmizangën u maḏco tarixi gabayna.

Harke më šato 1905, kit maktub d Adday Šer, ẖasyo d cito d kaldoye b Sëcërt, kkoṯëw l Johannes Lepsius l Almanya, cal u ḏëlëm dë kloqën aş şëroye w an armënoye.

Sahmo 5

Bu zabno d Cabdël-H̱amid II, as Sayfe d hawi, maḏco nëquşo këtlan aclayye. Harke, mu aršiv di universita d Harvard, amţelan a kṯawyoṯo dë kṯëwwe la mbašrone amarikan b Mërde. Yawmo b yawmo, mën maḏco hawëlle, hano kṯëwwe. Kmawḏëci, ayko w ayko hawën aq qaţle d hawi bi šato dan 1895/96. Kobi şërto cal i ẖale daş şëroye w dan armënoye b rapor yarixo, aydarboyo bëṯër mu qaţlo d hawi.

Bi ẖarayto du rapor ste koṯe mimro, kṯiwo lu yawmo d mawlodo d šëlţono Cabdël-H̱amid II, mlaf ẖasyo Fawlus Urhoyo, mi cito sëryayto ortodoks bë Sţanbul. Bu mimro kmacle šëlţono Cabdël-H̱amid II li šmayo.

Sahmo 6

Harke Ara Şarafyan, laqi b dokumant kṯiwo bu carabi cal u Sayfo dan 1915 b Mërde, bayn law waroqe d fayëš bëṯër më James Bryces b beṯ-arke d Bodlein Library b Oxford. U dokumant kṯiwo dlo ëšmo, u kaṯowayḏe kul yaḏoco kmëtyaqën d këtyo Srayel Odo, ẖasyo d cito d kaldoye b Mërde. Kobe şërto kamëlto cal u ḏëlëm d aṯi bu Sayfo cal qarce daş şëroye w dan armënoye b Mërde w lë ẖḏora. Hano l Ara huwle şërto acle bu ingilizi w friso bë mgalṯo d Haigazian Armenological Review, b Bayrud.

Sahmo 7

Vartkes Yeghiayan, armënoyo kowe b Amarika. Sëmle cwodo d daktora cal am maẖkamat d sëmwola lë Briţanya lašan aq qaţole du gabo du Ittiẖad w Taraqqi. Msëkwola ğalabe mënayye, ẖëbsiwola bi gozarto d Malţa. Hani dë msiki, kulle bi dëkṯo dë msiki, mëdiwo an ifadat dëṯṯe. Bëṯër amţe suhḏe armënoye w şëroye hënne ste d obi ifadat, mën cayiši, bu Sayfo aq qaţole man w manwën, dë mhaškërënne. Hiw ifadat yarixe, hani d kit harke bu kṯowo sahmo mënayyene.

Sahmo 8

Harke bu sahmano, këbena dëkṯo, l cito sëryayto katolik, mën aṯi b qarca w b qarce dah hadome d këtla. Bu rišo huwlan maḏco cal aẖ ẖaye d këtle l faţëryarxo Iğnaţiyos Afrëm Raẖmani. Bëṯër, Raẖmani b Paris w bu Vatikan, mën raporat w ţalabe mqadamle, bi sëbbe du Sayfo. Bu zabnano ftiẖo i masale d dayro d Elyan, më meqëm d maţyowa li cito sëryayto ortodoks.

Sahmo 9

Harke, bi mgalṯo d Beṯ-Nahrin d mëfrësowa b Amarika, mën fris cal šëwolo d hawi cam ah hadome dah hayyat, b Paris bu knëšyo du šayno. Afrëm Barşom, ẖasyo d cito sëryayto ortodoks, kkoṯëw tre mëketëb. Acmayye ste kṯawyoṯo d dayroyo H̱anna Dolabani, bi sëbbe dë ftiẖ madrašto lan nacime d fayiši yatume mu Sayfo, bi Addane. A kṯawyoṯani, Bašir Sacdi, nqëlile mu garšuni-carabi (b ẖarf sëryoyo’wën) lu ẖarf carabi. Hani maţilanne mu aẖuno, më Cabdëlmasiẖ Sacdi d kowe b Amarika, fëlğile cam ẖawrayna Tomas Be-Cavdalla.

B šato 1919, sim cayni mede, yacni madrašto lay yatume, mlaf ad dominikan katolik d Faransa, b Urhoy.

Sahmo 10

Harke ah hayyat d aṯën l Paris, mën sëmme, mën cayiši, b man laqën, cam man yatiwi, mën aṯi qatre qumayye, hadomo mi hayye, mayjër A. K. Yusëf, kkëṯawwe yawmo b yawmo. Mëd kamili, xëd rapor mšaycile lašan d howe maḏco, mën hawi acmayye, l Amarika, li mdabronuṯo d ẖuyoḏo d ẖuḏre oṯuroye. Hano, qayëṯlanyo më George w Elsie Donabed, kcayši b Massachusetts b Amarika. Sim digital b šato 2010, mlaf Modern Assyrian Research Archive, MARA. Mtarjëm lu swedi.

Sahmo 11

Harke bi ẖarayto, rapor yarixo, fris bë mgalṯo, ëšma, The World’s Work, d James Harbord, general amarikani cal i ẖale d bëṯër mu Sayfo w mu ẖërobo d hawi b Tërkiya. I ẖkume b Amarika, cal d hawi Sayfo rabo, abico d huwyo Manda caskari b Armenya. Hawi nëqoše cal hawxa b Amarika w b Awruppa. Meqëm mu qarar, i ẖkume b Amarika, mšayacla hayye caskari, b riša general Harbord d saymi ẖëqoqo cal i ẖale mënyo w mën latyo? Aṯën, karixi bu Anadol, b Beṯ-Nahrin, b Armenya w bu Qafqas. Bëṯër mëd daciri l Amarika, frësse u rapor dëṯṯe. Harke kobi şërto, be b caynayye mën ẖzalle.

Tawëdyoṯo

Bu ẖëḏoro du kṯowano ğalabe ẖawrone hawëlle tacbo. Bu rišo Orhan De Başşo, Fikri Be-H̱enun w ẖawrone d kit lë ẖḏorayye, zaţan dlo mënayye bu šëklano lëwewo. Tawdi alle!

H̱awrone ẖrene d hawëlle tacbo Hanibal Romanos, Tomas Be-Cavdalla, Cemil Gündoğan, Racho Donef, Lennart Simonsson, David Gaunt’ne. Tawdi kubeno l kulle, kubac bu mëstaqbël ste d howën ẖaşo w katfo lu froso du tarix d këtlan.

author

Jan Beṯ-Şawoce
Madrašto Clayto d Södertörn
Stockholm, oḏër 2015



Den Assyro-Kaldeiska Aktionen [L'Action Assyro-Chaldeenne]
Den Assyro-Kaldeiska Aktionen [L'Action Assyro-Chaldeenne] II

Government ForumGovernment Forum

Government and Political InformationGovernment and Political Information


Do you have any related information or suggestions? Please email them.

AIM | Atour: The State of Assyria | Terms of Service