Home | Sports

Assyriska FF Reaches Sweden's Premiere Division 1 Championship

by Assyriska FF.

Posted: Saturday, November 08, 2003 at 06:50 AM CT


Assyriska

Assyriska

Assyriska

AssyriskaAssyriska
AssyriskaAssyriska

AssyriskaAssyriska
AssyriskaAssyriska
AssyriskaAssyriska
AssyriskaAssyriska
AssyriskaAssyriska
AssyriskaAssyriska
AssyriskaAssyriska
AssyriskaAssyriska
AssyriskaAssyriska
AssyriskaAssyriska



Give Assyriska the Swedish Grand Prize!

It is the day after. I have spent 12 hours on the bus. A boring game, a jittery ride, and a Yugoslav bus driver who cannot tell between the E4 highway and Rsunda is still in my mind. It sounds sad.

But I am mighty proud.

This weekend I sat in the Rsunda soccer arena and it felt like an enormous Assyrian association. We were around 10,000 supporters.



The mood outside the arena, during the unloading of a bus after another, was fantastic as the drums were heard, flags were high up in the air, and people singing songs of joy. It was like the scene when the troops gathered before the last battle in the Tale of the Two Towers, where you could see the banners of the Assyrian people raised and putting an end to the oppression. The waiving of the banners and flags and singing led to the southern entrance of the arena. There was a lot of faith, hope, and an unruly will. No one there even imagined a loss in the game. Maybe that was the reason why most of us took it rather hard. Assyriska lost the game, but we won practically everything outside of it.

That is why I can only smile when anyone tries to maliciously gloat. People think that it is only about soccer. You can be sure that when people cry outside the arena when they see the flag up high, and hear the songs, that it is so much more. Last Saturday it was Assyriska, the team, Zelge, and all the supporters that together joined in a great manifestation for the rights of the Assyrian people. It encouraged the young ones to feel the pride in being what they are, and brought tears in the eyes of the elderly. It was so much more than just soccer.

The Assyrian people have few opportunities to give an opinion or an expression as great as the one that made us feel that our hearts would shoot out our chests because of this particular feeling of identity. That is why the elderly cried.

We played in the final of the Swedish national Cup in front of the whole world, and the whole world wanted to watch. We were in the focus of the media as never before the whole week before the final. Everybody now knows about the Assyrians, and Assyriska. They all know that:

* we are from Beth-Nahrin, the land between the two rivers
* we originate from the ancient Assyrians
* we speak a form of Aramaic, the language that Jesus spoke
* we have been oppressed
* we are currently working to adapt
* we can enjoy our success with respect to our environment, surroundings, and ourselves.

Assyriska, is the positive Sweden, and that is why the attention has been so great.

I want to thank Assyriska Föreningen Södertälje and their greatest fan club, Zelge, for an amazing show that has been running since this summer, from the day when we beat IFK Gothemburg on the day of the martyrs.

The team of Assyriska has created heroes, given us reason for happiness, made us proud, told about our history, shown us where we stand, and the team of Assyriska has represented us the best way possible. It is natural that we love AFF.

The climax was the long party the same Saturday, 1 of November. While the rain of gold confetti fell from heaven we all sang ”Othur Ithwole arye gabore.” Thousands of Assyrians sang in unison.

It was the proudest moment of my life, Yuhanon Zhaco said in the interview. When I was a kid I dreamed of singing the national anthem in an arena filled with people. That dream has been fulfilled.

Yuhanon held the microphone.

Assyriska

I myself get the shivers when I watch that short video sequence on auf.nu. The greatest happening, maybe of all times, came shortly after the second half started. For the thousands of Assyrians in the southern part of the arena, the sky suddenly transformed to a proud and enormous Assyrian flag and covered a 1500 square meters wide section, as it was lowered from the section above, as if lowered down by angels. It was might and beauty that ruled, though the true feeling is indescribable. At that moment I cared less about the result. “This was worth everything,” I thought to myself. All the hours in the bus, a boring loss of the game, a week of stress and nervousness and disappointment... it was worth all that.

When the sun in the Assyrian flag shined upon us over the arena of Rsunda, we were strong, united and proud. The first of November, history was made and the team of Assyriska and the Assyrian people have once and for all found a place in the consciousness of the Swedish people.

The weak tactics of Coach Conny’s that particular time was a fact, as fear of the players, the level of seriousness, the players’ bad play, the nightmare at the start, was nothing we could have changed. But, we did our best to support and encourage.

But of course, the feeling was not so good when one learns that about 290 supporters were happy on the opposite side, when the happiness could have spread across the world if Assyriska would have won.

When Svenska Dagbladet, one of the largest newspapers in Sweden, gives its award for the sports accomplishment of the year, the Swedish women's national team that got the silver in the world cup of 2003, will be a politically correct choice. But many people know that the women's’ world cup is not much to talk about compared to the men's’ world cup. There are maybe 5-6 countries that fight for the gold medal, and Sweden is one of them. I am hereby nominating Assyriska Södertälje to receive the sports accomplishment of the year. Not just because of the strong sports accomplishments of beating three great teams of the highest division in Sweden, but also for the reason of meaning and the importance of the team to all of the Assyrian people. And because the angels who sent the Assyrian flag to the world are called Zelge.

Abraham Staifo
Sweden

This article has appeared on www.auf.nu and was translated from Swedish by Moris Esa.
Photo courtesy of Assyriska’s fan club site
www.zelge.com

Sweden Football Championship Cup: Assyriska FF 0 — IFK Göteborg 2


[IN SWEDISH]

Christos blev ingen frälsare för fansen Henning Johannesson
Publicerad: 2003-11-02

”Men om en vecka kommer jag vara väldigt stolt” De överraskade hela fotbolls-Sverige.

Men i går tog cupsagan slut för Assyriska.

  • Det har varit en otrolig tid för oss, säger publikfavoriten Christos Christoforidis. Segrar mot Örebro, IFK Göteborg och svenska mästarna Djurgården. Men i går tog det slut. Laget som blivit en angelägenhet för assyrier över hela världen lyckades inte nå Europa.
  • Klart att Uefacupen hade varit väldigt roligt. Men vi har haft en otroligt rolig höst i och med cupäventyret, säger Christos Christoforidis. Trots att bara 10 280 åskådare dök upp i snålblåsten och novemberkylan på Råsunda, blev cupfinalen en fest. Allt tack vare Assyriskas fantastiska publik. Upp emot 6 000 personer klädda i rött och vitt sjöng och hejade fram sitt lag. Och när spelarna kom in på arenan stod Assyriskas publik för ett mäktigt tifo.
  • Vi har en helt otrolig publik. Trots att Elfsborg fick ett tidigt mål var det bra tryck, säger Christoforidis.
  • Just nu känner man mest besvikelse, men om en vecka kommer jag vara väldigt stolt över vad vi har presterat, säger Christos Christoforidis.

Elfsborg och Umeå vann – Assyriska stod för festen Stundtals är fotbollen överraskande logisk.

Lasse Sandlin

Som när tvåan och trean i damallsvenskan tvingar en cupfinal till förlängning.

Som när den herrallsvenska tian besegrar superettans tia med odiskutabla 2–0.

Som när matchvinnarna och finaldagens enda målskyttar heter Hanna Ljungberg och Lasse Nilsson.

Grattis Umeå IK! Grattis IF Elfsborg!

Medan damfinalen var spännande och omväxlande med chanser åt båda håll och avgörandet dröjde ända in i den 103:e minuten, så avgjordes herrfinalen i praktiken redan efter tre minuter och 20 sekunder.

Båda de avgörande målen efter katastrofala misstag i Malmö FF:s och Assyriskas försvar:

  • först var det en stressad MFF-back (Jenny Engwall) som inte lyckades rensa undan bollen utan bara lyfte den bakåt över eget huvud, så att Malin Moström snodde den och kunde spela ut till vänster till Anna Sjöström som hittade en fri Hanna Ljungberg i mitten – 1–0, ridå:
  • sedan var det en spänd mittback i Assyriska (Pierre Bengtsson) som skulle nicka en långboll bakåt till egen målvakt men som inte gjorde det bättre än att Lasse Nilsson kunde snappa upp den och lägga bollen mellan benen på målvakten – 1–0, nästan ridå.
  • Elfsborg fick alltså i finalen den matchstart som Assyriska hade behövt och som man också fick både i kvartsfinalen mot IFK Göteborg och i semifinalen mot Djurgården.

Mot Blåvitt 1–0 (Ivan Isakovic) i femte minuten och 4–0 efter 20.

Mot Djurgården 1–0 (Pierrre Bengtsson) i tionde minuten och 3–0 efter 24.

Jobbade i uppförsbacke

Nu fick Assyriska i stället jobba i uppförsbacke hela tiden, men faktum är att Elfsborg ändå inte på eget spel skapade några chanser – Samuel Holméns direktskott, suveränt räddat med en benparad av Erland Hellström, kom på nickpass från motståndare – förrän Conny Karlsson satte in Kabba Samura och bytte från 4–5–1 till 4–4–2.

Då dröjde det bara en minut, innan en höghoppande Lasse Nilsson kunde nicka in 2–0 på Jonas Lundéns vältajmade boll från höger. Men även då handlade det om liten bjudning från Assyriskas backlinje, denna gång från en slappt markerande Johan Ländin.

– I dag såg vi skillnaden mellan allsvenskan och division 1, som Conny Karlssons efteranalys löd.

Den assyriska drömmen om Europa gick alltså i kras redan efter knappa fyra minuter, och några riktigt bra tillfällen att reparera fadäsen hade man inte, även om den härlige teknikern Joel Riddez var nära några gånger.

Längst fram var Christos Christoforidis totalt ensam och så påpassad av duon Kristoffer Arvhage-Joakim Alexandersson, att Elfsborgs intresse för denne snabbe 21-åring möjligen svalnade.

Ändå är det Assyriska vi ska tacka för att finalerna blev en fest – vilken härlig hyllning AFF-klacken till exempel gav Umeås vinnande lag ! – och för den Sverige-reklam som MEDYA TV:s utsändning till hela 87 länder måste innebära.

Äntligen fick Anders Grönhagen också vinna en titel, han lovade fira i natt, och det firandet är han sannerligen värd, den numera före detta Elfsborg-tränaren.

Holmlund inte nominerad

Den snart före detta Umeå-tränaren Richard Holmlund är däremot inte färdig med sitt jobb. Först ska han matcha sina tjejer i kvartsfinal mot ryska mästarlaget FC Energy Voronezh – borta 7 november, hemma på Gammlia 23 november.

Europacupmästare, cupmästare och SM-tvåa – nog måste väl Richard Holmlund ändå vara årets tränare alla kategorier?

Icke! Inte ens nominerad till Fotbollsgalan...

Till sist: vad är det som förenar Ljungbys Martin Nilsson, Skärhamns Marcus Claesson och Niklas Löfgren samt Väsbys Thomas Carlsson med Hammarbys Annelie Norén?

Rätt svar: dessa fem är de enda spelare som i årets cup gjort mål på de blivande cupmästarna (Elfsborg 23–4 i mål, Umeå 28–1). Assyriska in Södertälje, Sweden.


Assyriska in Södertälje, Sweden

Sports Forum
Assyrian Sports Network


Do you have any related information or suggestions? Please email them.
AIM | Atour: The State of Assyria | Terms of Service