J. Gorek från Karboran Assyro-kaldeiska nationalkommitténs generalsekreterare i Paris 1919-1925Posted: Saturday, April 11, 2015 at 08:25 PM UT
FörordDen här boken innehåller texter från en tidigare okänd assyrisk intellektuell och politisk aktivist. Han hette Jacques Gorek och föddes 1889 i Karboran i Turabdin, men var huvudsakligen verksam i Frankrikes huvudstad Paris. Han beskrev sig som en ”assyro-kaldé från Turabdin, av syrisk rit”. Han framstår som chefsideolog för den assyro-kaldeiska nationella idén. Tanken var att organisera samtliga religiösa och etniska befolkningar som levde i Mesopotamien för att skapa en ny multikulturell statsbildning. Tanken var att förena inte bara de olika kristna grupperna utan även kurderna och yezidierna i samma stat, som skulle kallas Assyro-kaldéen (antagligen inspirerad av de nya staterna Tjeckoslovakien och Jugoslavien som också förenade flera etniska och religiösa grupper). Den assyriska delen av den nya staten skulle vara dess norra provins och den kaldeiska delen dess södra provins. När Gorek 1920 börjar skriva påstår han att han är generalsekreterare inom den okända organisationen Assyro-kaldeiska nationalkommittén, han har kontakt med den delegation som representerar assyro-kaldéerna vid fredskonferensen i Paris. Goreks texter har huvudsakligen idéhistorisk betydelse eftersom de visar på de tidigaste ansträngningar att förena alla assyriska och syrianska kristna med kurderna och yezidierna. De visar på en väg att organisera befolkningar på ett icke-sekteristiskt sätt. Goreks röst har hittills varit okänd. Hans tidiga texter publicerades i den obskyra libanesiska tidskriften L’Action Assyro-Chaldéenne, och de senaste texterna återfanns i form av föreläsningsmanuskript i Frankrikes nationalbibliotek. Tack vare Jan Beṯ-Şawoce har dessa texter inte bara återfunnits, utan även förekommer i tryckt form.
Cbërto
Bëṯër mu Sayfo, b ëšme du camayḏan, lë knëšyo d šayno b Paris, azze hayyat mšakle. Ah hayyatani, xëd hadome, mën noše këtwolle? Hani manwën? Mën ëmkan siyasi, tarixi, dini, diblomasi,... këtwolle? Hani aydarbo mcayniwo lah hayyatani? ... Cal hawxa, adyawma b iḏayna, maḏco ğalabe nëquşo kit. Rağam d hawxa, u fëtošo d këtlan, lë kowe d kole, klozëm mdawëm. I naqla dë mdawëm, ëlla l qumayna gëd nofëq maḏco. Harke bu šëwolo d Aqub aw Bërho Bë-Gorëk (balki ste Gawrik) më Karboran, hawxa nafëq acmayna li ẖolo. Hano manyo? Mayna cayleyo b Karboran? Ema w l mën azze l Faransa? Maḏco nëquşo këtlan. Walaw huwwe b šëkël karyo, kobe cal ruẖe d aṯi më Karboran, kẖuzena b dukṯe d hawxa, zëd mede, kobëc d obe yuqro li masale w li dacwa d këtle lu camayḏan bu Madënẖo. Mi naẖiye du maḏco zlam nahiro, diblomat, siyasi w mẖaḏrono d ray-cam l dacwa d këtle lu camo. Mu maḏco d kobe, kmaẖwe acle d maẖëtle lalyo w imomo b gawe dë ẖḏoḏe. Huwle konferanse, nafëq bu ţboco-froso, kṯëwle la ẖkumat, lu Vatikan,... kmawḏëc w kšorëẖ mëqqa muhimyo Tërkiya d mijazyo, d mitakliyo w d mëţlëb ẖšowo mena cal u mede d sëmla bu Sayfo. Bi sëbbe d këtle ğalabe dokumane mbarbëze w hani heš d latne layëme sidayna, sëmlan u cwodano kṯowo 1, aw qamoyo. Bu zabno d qumayna, mu mede d këtle, heš dokumane d nofëq li ẖolo, naqla ẖreto cam cwodo ẖaṯo gëd huwena acmayxun. Frësle mgalṯo b ëšmo d “L’Union Assyrienne”. Kmo šne friso? Maḏco ucdo b iḏayna layto. Bi ẖarayto du kṯowo, mi numara dac 10, ţëbbax 1925, këtlan foṯo lẖuḏe, zëd lo. Maẖtolan lašan d miḏoco. Mën kẖowe u kṯowano? Sahmo 1-4 Bë mgalṯo d L’Action Assyro-Chaldéenne, numara 10, 11, (1920), numara 1, 3, (1921), nafëqle kṯawyoṯo mšakle. Haṯe, b Bayrud mëfrësowa b ëšme d cito d kaldoye. Harke ba kṯiwoṯo, mena kmaẖke cal ruẖe manyo, mayko aṯi w kobe şërto joğrafiye kriṯo cal Karboran. Kobe mën noše këtla? Manne, mëqqane? Bëṯër koṯe lu Sayfo, kmaẖke karyo, hano aydarbo aṯi acla. Ba kṯawyoṯo ẖrene ste, këmnaqëš u mëstaqbël siyasi d Beṯ-Nahrin, aydarbo klozëm d howe, cam man kiban siyasi cëwdina w cayšina? Sahmo 5 B Paris, bu institut dak katolik, kobe konferans cal aş şëroye w cal u ẖërobo qamoyo, hano aydarbo qalëb l Sayfo b Beṯ-Nahrin. Bëṯër mu Sayfo ste i dacwa di Addane (Kilikya) w d Mawşal, mena kšuraẖẖe w mena ste b šëkël d diblomat, knoqëd i siyase d Faransa. Cam noše iḏice bu kanšo b Faransa, kmarkëw ẖuḏro b ëšme d Amicale Franco-Assyro-Chaldéenne lašan dë mdafëc cal aẖ ẖaqqat siyasiye d këtte laş şëroye bu Madënẖo. Sahmo 6 Harke naqla ẖreto bu institut kobe konferans cal aş şëroye manne? Bu tarix mën rëẖqo w mën wariḏe këtte? Kobe şërto yarëxto, heš meqëm më Mšiẖo w hul bëṯër. Sahmo 7-8 Harke bu ţboco-froso b Faransa, kṯawyoṯo mena diḏe w mena ste d nafëq acle. Bënne ftiẖo këmdafëc cal aṯro w cafro šaryo l şëroye bu Madënẖo. Sahmo 9 Harke bë mgalṯo iţalyaniye ëšma Oriente Moderno, bë mgalṯo marunayto ëšma Al-Bašir kmëfrës maḏco cal knëšyo d Lozan w tamo aş şëroye aydarbo mdafacce lašan d maydi arco. Sahmo 10 Harke mqadamle dokumane rasmi b ëšme d hayye d Le Comité National Assyro-Chaldéen la ẖkumat w lu Vatikan. Cayni dokumane frisi b kurmanji mlaf www.kurdweb.com, hani ste xëd këtne maẖtilan harke. Sahmo 11 Harke, mu aršiv di oşmanliye, maţina l dokumane frisi b dafo d kurmanj ëšma https://www.xeyri.com/osmanli-arsiv-belgelerinde-kerboran. Cayni dokumane, bu internet, frisene bi dafo d ”osmanlı arşivi” ste. Hani kobën şërto cal qarare rasmi d huwla li dawle oşmanliye lašan Karboran’ne. Kit bënne maḏco mena cal mamur w mena ste cal noše b Karboran. Aẖuno w ẖawro Racho Donef, mtarjëmile mu oşmanli lu ingilizi, cayni dokumane mtarjëmilan lu swedi ste. Sahmo 12 Bi ẖarayto, huwlan ëšmone d caylat d cašwo b Karboran w b qëryawoṯo lë ẖḏor d Karboran, bi šato dan 1870. Hani bu zabno di lamme di cito, l dayroyo Cabdalla Şadadoyo këṯwiwole b garšuni-carabi b daftar 171 fëṯoṯo. Kopya mu daftarano maţyowa l iḏayna mi cito dan Arbci b Mërde. Aẖna ste sëmolan kopya, mšayacwolan l Gorgias Press b Amarika. Fërsulle xëd kṯowo, ingilizi w garšuni. Dayroyo Cabdalla bëṯër hawiwo faţëryarxo. Tawëdyoṯo Bu ẖëḏoro du kṯowo, ẖawrone d hawëlle tacbo Fikri Be-H̱enun, Hanibal Romanos, Tomas Be-Cavdalla, Cemil Gündoğan, Racho Donef, Xalaf Bar-Dawud w David Gaunt’ne. Tawdi kubeno l kulle, kubac bu mëstaqbël ste d howën ẖaşo w katfo lu froso du tarix d këtlan.
Jan Beṯ-Şawoce
|
Purchase Information:
Den Assyro-Kaldeiska Aktionen [L'Action Assyro-Chaldeenne]
Government Forum
Government and Political Information