Home | Library | Government and Political Information

[Swedish] Kaldéer - Vilka är de?

by Fader Marchi, Jean-Baptiste de Chabot, Basile Nikitine, Rabbi Aleksis Išoʿ, Ḫanna Narsay
Translated by: Ingvar Rydberg
Edited by: Jan Beṯ-Şawoce — teacher, writer and publisher. 2016.

Posted: Sunday, July 16, 2017 at 05:40 PM UT

Front coverBack cover

Kaldéer - Vilka är de? by Fader Marchi, Jean-Baptiste de Chabot, Basile Nikitine, Rabbi Aleksis Išoʿ, and Ḫanna Narsay Edited by: Jan Beṯ-Şawoce Pages: 300, paperback Language: Swedish ISBN: 978-91-88328-64-9 Product Dimensions: 9 x 6 x 1 inches Publisher: Beṯ-Froso & Beṯ-Prasa Nsibin, Stockholm 2017, ṯboco qamoyo Purchase Information: Jan Beṯ-Şawoce betsawoce [ a t ] live.com | Lulu

Förord

I den här volymen sammanför redaktor Jan Beṯ-Şawoce en mängd viktiga och svårtillgängliga dokument gällande kaldéer.  Kaldéer har funnits i Mellanöstern åtminstone sedan 1500-talets mitt, då det blev en utbrytning ur den så kallade Nestorianska kyrkan.  Utbrytarna sökte kontakt med den katolska påven i Rom och efter flera förvecklingar, som dominikanmunken Marchi visar i sitt bidrag, etablerades en ny
kyrkoorganisation, den som vi känner som den kaldeiska av Babylon.  Marchi beskriver också olika drag i kaldéernas tro och liturgi.

Jean-Baptiste de Chabots bidrag från 1896 belyser det religiösa tillståndet i den kaldeiska kyrkan. Han beskriver de många stift, den geografiska spridningen i det som nu är Turkiet, Iran, och Irak, han nämner vilka språk som de troende talade, ger uppskattningar av antalet troende i varj e stift, med mera.

Många dokument hårrör representanter for den kaldeiska kyrkans kontakter med Vatikanen i Rom.  Flera handlar om penningbidrag som skickas fran Rom.  Andra gäller rapporter om hur Sayfo-folkmordet drabbade kyrkan och dess troende i Turkiet och Iran under första världskriget.

Detta gäller diakon Yonans beskrivning av folkmordet i Gzira området, franska diplomaters avrapporteringar, den ryska experten Basile Nikitines viktiga artikel om massakrerna i Salamas och Urmi.

Allt detta och mycket mera finns i denna innehållsrika bok.

David Gaunt
Professor emeritus i historia vid Södertörns högskola
Huddinge 30 oktober 2016